Marcus Jarl skildrar gärna etiska dilemman i sina böcker. I augusti kommer hans fjärde roman.
• Hur skulle du själv beskriva din senaste bok?
– Om en syster som kommer i augusti är en laddad relationroman där jag återkommer till neonatalen. Det är en roman om hatkärlek, skavande syskonband om konsekvenser av tystnadsplikt.
• Hur gick det till när du började skriva?
– Jag har alltid skrivit sedan barnsben, alltid haft en livlig fantasi. Jag frilansade som skribent för olika tidningar och bestämde mig för att satsa på att skriva en bok. Jag började jobba natt för att få mer ledig tid att skriva. Satsade verkligen och lade ner mycket tid på både skriv och redigering. Det var min största dröm att bli utgiven och det hände 2018 när min debutroman Tusen bitar kom ut.
• Har du någon särskild skrivrutin?
– Jag försöker att ta mig hemifrån. Att se det som ett jobb, att jag fysiskt går någonstans för att jobba. Det är viktigt för mig, att få en rutin och hjälpa till med självdisciplinen. Men såklart blir det att jag även skriver hemma. Jag har insett att jag gärna redigerar hemma. Det känns mer tryggt kanske.
• Vad jobbar du med just nu?
– Just nu skriver jag på bokmanuset som ska bli roman fem. Jag är halvvägs och jag är inne i den underbara och ångestladdade råmanus-fasen. Där allting kan hända, på gott och ont.
• Var hittar du inspiration?
– I samtal med människor, lukter och påtagliga stämningar.
• Finns det något eller några teman som återkommer i dina berättelser?
– Etiska dilemman är ett återkommande tema, även sjukdom eller någon koppling till sjukvård på olika sätt. Allt ifrån palliativ vård till nyföddhetsvård. Det faller sig naturligt då jag även jobbar som specialistsjuksköterska.
• Vad är det bästa med att vara författare?
– Att kunna beröra människor med ord. Det är verkligen en ynnest.
Böcker av Marcus Jarl
- Tusen bitar (2018)
- Dina färger var blå (2021)
- Där du en gång gick (2022)
- Om en syster (2023)
Fler intervjuer
Frida Spikdotter: ”Det finns en inspiration i omvägen”
Stina Flodén: ”Jag skriver om det jag själv är rädd för”
John Lapidus: ”Skönlitteratur är mer lustfyllt och mer plågsamt”
Hej.
Har skrivit sen jag var 5-6 år. Små ”böcker”, mest om hästar och andra djur. Trots norska föräldrar höll jag en stadig kurs i svenska språket och nu behärskar jag båda.. Älskar språk! (Särskilt förtjust i grammatik och semikolon!).
Sen har jag så klart läst 100-tals böcker. Mästaren och Margarita av Bulgakov är absoluta favoriten. 2003-2004 hade jag en blogg på Aftonbladet, på den tiden då vanliga dödliga kunde ha det. Där skrev jag en politisk långnovell med underliggande riktigt rå komik.
Det jag skrev då är dock precis det vi upplever i samhället idag.
2006 blev jag klar med ett manus till en bok, men har aldrig vågat lämna in den för koll av proffs. En f.d sportjournalist på AB printade ut allt till mig. Nu är jag 71 år och undrar om jag ska låta någon läsa manuskriptet eller om jag ska bränna upp alltihop.
Vad tycker du?
MVH
Anita