Om du tycker att du är dålig på att skriva kan det bero på att du har fastnat i en föreställning om att språket är allt.
Har det blivit en sanning för dig att du är dålig på att skriva? Tillåt mig att utmana den i så fall.
De flesta jag möter som påstår att de skriver dåligt tänker på sin skoltid och på uppsatser som dränktes av lärarens ilsket röda rättningar. Skrivandet blev synonymt med att navigera i ett minfält av regler när det borde vara ett verktyg för att uttrycka tankar, känslor, ideér och uppfattningar.
Andra jag möter har författardrömmar men kommer aldrig längre än till kapitel ett eftersom de börjar jämföra sitt eget utkast med den eleganta språkhanteringen i redan utgivna romaner. De tror att det konstnärliga värdet i en berättelse bara ligger i språket.
Att skriva bra är att skriva korrekt och vackert. Det verkar vara en utbredd uppfattning. Men är den sann?
Allt handlar inte om att skriva vackert
Jag skulle säga att din språkhantering säger ganska lite om din förmåga att hitta berättelser som berör och engagerar. Jag har träffat människor som skriver fängslande, trots att varje mening innehåller språkliga fel. Och jag har träffat människor som har det mest utsökta och konstnärliga språk, men inte vet vad de vill säga.
Jan Guillou, för att ta ett exempel, skriver varken konstnärligt eller särskilt vackert. Hans framgångar bygger helt på att han hittar rätt berättelser och att han alltid vet precis vad han vill säga.
Börja med berättelsen
Att skriva bra handlar alltså både om förmågan att skapa en berättelse, och om konsten att förmedla den berättelsen på ett sätt som passar dig, läsaren och syftet med texten.
Så om du vill göra upp med sanningen att du är dålig på att skriva, börja med att fokusera på vad du vill säga och hur du kan engagera läsaren. Strunta i språk och formuleringar så länge. Det är ett senare problem som du dessutom kan ta hjälp för att lösa.
