Vad är en allitteration? Hur lång är en roman? Och varför är ändan skribentens bästa verktyg? Här har du skrivandets hantverk från A till Ö.
Allitteration
Allitteration, eller bokstavsrim, uppstår när flera ord i rad börjar med samma ljud. De som skriver rubriker, politiska tal och reklamslogans använder ofta allitterationer för att bättre nå fram med ett budskap.
VM-guld i allitteration har Claes Eriksson som till revyn Grisen i säcken skrev Bara ben, en hel berättelse där alla ord börjar på bokstaven B.
Brödtext
Brödtexten är den huvudsakliga texten i en artikel. Alltså allt som inte är rubriker, underrubriker, utlyfta citat, bildtexter eller ingress (se nedan).
Citattecken
Citattecken, eller citationstecken, anger att ett citat börjar eller slutar. Texten mellan citattecknen måste vara exakt återgiven. Om du använder talminus när du skriver en intervju har du större frihet att sammanfatta eller formulera om svaren, även om innebörden så klart ska vara oförändrad.
Dramaturgi
Dramaturgi handlar om berättelsens struktur och hur man bygger upp en berättelse på ett sätt som fångar läsaren. Det har visat sig att nästan allt västerländskt berättande utgår från samma grundläggande dramaturgiska princip med anslag, presentation, fördjupning, upptrappning, klimax och avrundning. Denna princip brukar illustreras med hjälp av en val.
Epilog
En epilog är en avslutande text i ett litterärt verk, mer eller mindre fristående från resten av handlingen. En prolog är på motsvarande sätt en inledning till ett litterärt verk.
Fasta fraser
Ordspråk, ordstäv, talesätt, stående uttryck, fasta fraser. Kärt barn har många namn. Dessa uttryck är unika för varje språk och fasta i formen, vilket gör att de kan framstå som märkliga, eller svåra att lära in för någon som tar sig an ett nytt språk. Samtidigt är de fasta fraserna viktiga för att fullt ut behärska språket och skrivandets hantverk. Om vi till exempel tar uttrycket Kasta pengar i sjön kan vi inte byta ut ordet sjön mot vattnet eller havet.
Gestaltning
Gestalta innebär att ge form åt en idé eller figur. Gestaltning är en av skönlitteraturens (se nedan) viktigaste komponenter, det som gör texten till konst. Det är ingen slump att författarutbildningarna vid en del universitet heter just Litterär gestaltning, och ordet har en självklar plats i en ordlista om skrivandets hantverk.
En bra början i gestaltningens konst är att anamma det engelska uttrycket show, don’t tell. Berätta inte för läsaren vad han eller hon ska tänka och känna. Din uppgift som skribent är att forma en berättelse så stark att den drabbar läsaren ändå. I skräckgenren är denna uppgift mycket tydlig. Du kan aldrig få en läsare att känna rädsla genom att skriva ”nu blir det läskigt”. Istället måste du bygga upp stämningen och scenerna på ett sätt så att skräcken infinner sig självmant.
Häda
Att häda innebär att man hånar något som är heligt. Oftast handlar det om religion, men begreppet används också i vidare mening om att motsätta sig rådande värderingar eller ideologier.
Förbudet mot att håna religionen levde kvar länge även i Sverige. August Strindberg blev åtalad för hädelse mot gud efter att han skrivit novellsamlingen Giftas.
Litteraturen har alltid varit ett viktigt verktyg för att ifrågasätta gamla sanningar och utmana gränser. Kanske är det så att all bra litteratur hädar på något sätt, i betydelsen att det skrivna vänder och vrider på något som är heligt för skribenten själv eller för samhället.
Ingress
Ingress är de korta rader i början av en tidningstext som sammanfattar innehållet i artikeln och helst ska locka till läsning. Den som skickar in sin artikel till en tidning kommer snart upptäcka att det är redaktionen som bestämmer över både ingress och rubrik.
Men om du i något sammanhang ska skriva en egen ingress till din text är det bästa rådet att göra det allra sist, när texten är klar. Eftersom en bra ingress sammanfattar och bjuder in till din text är den svår att skriva innan du har slutresultatet framför dig.
Jag-roman
En jag-roman är en roman där handlingen berättas av ett påhittat ”jag”. Detta är en mycket vanlig form, trots att den vid närmare eftertanke egentligen är helt osannolik. Till exempel skulle ingen människa ordagrant kunna komma ihåg och skriva ner alla dialoger som kan förekomma i en jag-roman. Ett exempel på att läsaren kan acceptera många konstigheter i litteraturen så länge författaren är konsekvent och följer spelreglerna.
I Nya författarskolan påminner Göran Hägg om de särskilda regler som gäller för jag-romanen. ”Jag” får inte vara en idealgestalt, ”jag” måste i några avseenden vara sämre än läsaren och ”jag” får inte vara rädd för att göra bort mig.
Att skriva i jag-form är att kliva ner från sina höga hästar och förödmjuka sig till glädje för läsekretsen.
Göran Hägg
Kliché
En kliché är en utnött fras eller ett slitet uttryck. Det blir som att använda en färdig stämpel istället för att skriva med egna ord. Uttrycket behöver alls inte vara dåligt, men det har använts så många gånger att det ställer sig i vägen för berättelsen. Vi beskriver händelser och skeenden så som andra har beskrivit dem före oss, inte så som vi själva faktiskt ser dem.
En kliché behöver inte bara vara ett språkligt uttryck, den kan också vara en handling eller reaktion som vi sett hundra gånger förut. Ett exempel från filmens värld är hur ångestfyllda personer väldigt ofta går in i badrummet och sköljer sitt ansikte i kallt vatten för att sedan stirra på sin spegelbild.
Läsare
Utan läsare inga författare och skribenter. En del föredrar att skriva ett första utkast utan någon tanke på vem som ska läsa. Stephen King ger rådet att skriva med en särskild läsare i åtanke, i hans fall frun. En del skriver redan från början med ambitionen att nå en viss publik.
Oavsett vilket läger du tillhör måste du förr eller senare tänka på läsarna. Varför ska de engagera sig i just din text? Vad vill du kommunicera och med vem?
Mening
Mening kan vara ett grammatiskt begrepp, synonymt med sats. En mening innehåller i sin enklaste form ett subjekt (den som gör något) och predikat (det som görs).
Mening kan också handla om innebörden i en text, själva substansen om man så vill. I de bästa texterna innehåller varje mening därför en mening, som författaren Leif Strandberg har uttryckt det.
Novell
Novellen är en kort prosaberättelse, ofta 2.000-7.000 ord. Det kompakta formatet passar bra för att utforska en situation eller ett kort händelseförlopp. Här finns inte samma utrymme för komplicerade intriger som i romanen (se nedan) men novellen ger istället möjlighet att ”gå direkt till väsentligheterna”.
Omskrivning
Väldigt få författare och skribenter klarar att få fram bra texter i ett första utkast. Redigering och omskrivning ingår därför i skrivandets hantverk. Även de mest fantastiska romaner och artiklar kan ha börjat som taffliga försök. Detta är viktigt att komma ihåg när du skriver ett råmanus och tycker att det blir skit. Vi har alla varit där.
Patrik Lundberg, författare och en av Sveriges absolut bästa krönikörer, uttrycker det så här i en intervju om sitt skrivande:
Nyckeln är att skriva och att skriva om. Flera gånger. Så många gånger att jag aldrig vill se manuset igen. När jag når den punkten skriver jag om texten ytterligare några gånger.
Prosa
Prosa är ett samlingsbegrepp för texter som inte är bundna av poesins rim, versmått eller rytm. I prosan ingår därför allt från facklitteratur och biografier till noveller och romaner. Jämför med det besläktade ordet prosaisk som betyder vardaglig.
Qantum satis
Qantum satis är latin och betyder ”den mängd som behövs”. I EU:s livsmedelslagstiftning används begreppet för att uppmana tillverkarna att använda ”den mängd av ingrediensen som behövs för att uppnå det önskade resultatet, men inte mer”.
Samma uppmaning kan behövas i en ordlista om skrivandets hantverk. Använd till exempel inte fler adjektiv än de som behövs för att uppnå önskat resultat. Överbelasta inte texten med långa miljöbeskrivningar, sökta metaforer eller onödig bakgrundsinformation.
Roman
En roman är en längre berättelse på prosa. Romanen slog igenom på 1700-talet men betraktades länge som lite vulgär eftersom den inte skrevs på vers. Det finns ingen exakt definition på vad en roman är, men gemensamt för de allra flesta romaner är att de utgörs av en berättelse där berättare och författare inte är samma person. De flesta romaner organiserar också berättelsens händelser i någon form av struktur och har en eller flera huvudpersoner som skildras psykologiskt.
Romanen är längre än en novell men det finns ingen exakt gräns där en novell blir en roman. Vanligtvis består en roman av 70.000-90.000 ord.
Skönlitteratur
Skönlitteratur är text skriven med konstnärlig ambition. Både fiktiva och verklighetsbaserade berättelser kan vara skönlitteratur. I begreppet ingår både prosa och poesi, samt dramatik och essäer.
Tema
Temat är vad din berättelse handlar om på ett mer allmänt plan. Är det en historia om föräldraskap, omöjlig kärlek, klasskonflikter eller tillvarons oförutsägbarhet? Du måste inte ha temat klart för dig när du börjar skriva, men det bör klarna efter hand. I längre texter, som en roman, finns ofta flera teman som löper parallellt och i bästa fall förstärker varandra.
Undertext
Undertext är den information läsaren får ”mellan raderna”, det som aldrig sägs rakt ut men ändå är avgörande för hur vi upplever berättelsen. Inte minst i dialog är undertexterna viktiga, precis som i samtal i verkliga livet. Den som är skicklig i skrivandets hantverk kan konsten att arbeta med undertexter istället för att sätta ord på varje känsla och stämning.
Val
Att skriva är att göra en mängd olika val. Vad ska jag skriva om, i vilken genre, i vilken form och med vilket perspektiv? En del val behöver du göra tidigt i arbetet, som koncept och berättarperspektiv, andra val görs i redigeringen. Här handlar det ofta om att välja bort; en bikaraktär, en formulering, ett sidospår eller onödig information.
Xantippa
Xantippa var Sokrates fru och man brukar säga att hon hade vass tunga. Hon ska ha varit den enda som kunde besegra Sokrates i en diskussion och hon betraktas som urtypen för en grälsjuk hustru. Det finns enligt historikern Dick Harrison inga bevis för att Xantippa verkligen var en ragata. Etiketten vi har satt på Xantippa är orättvis, men avslöjar samtidigt hur svaga vi är för färgstarka karaktärer. Därför hör hon hemma i en ordlista om skrivandets hantverk.
Yttrandefrihet
Utan yttrandefrihet dör litteraturen. Vi måste vårda den ömt och ständigt påminna varandra om att den är allas eller ingens. Därför behöver vi också försvara yttrandefriheten för dem som har åsikter vi tycker är tokiga.
Zola
Den franske författaren Émile Zola (1840-1902) får representera skribentens brinnande engagemang i sitt arbete. Du behöver inte skriva om de stora frågorna. Du behöver inte, som Zola, skildra de arbetande massornas bedrövliga levnadsvillkor eller gå till storms mot justitiemord. Men skriv om det du brinner för.
Återkoppling
Alla skribenter blir i olika grad blinda för sin egen text. Därför är det ovärderligt att låta någon annan läsa och komma med respons. För den som ägnar sig åt skrivandets hantverk är ärlig och saklig kritik en gåva, även om den är negativ.
Ändan
Det finns hur många råd som helst att läsa för den som vill bli författare. Men sanningen är att om du inte sätter dig på ändan och faktiskt skriver kommer ingenting att hända, hur många handböcker om skrivande du än plöjer. Skrivandets hantverk går bara att lära sig genom praktik. Läs det här om du har drabbats av skrivkramp!
Översättare
Översättarna är en yrkesgrupp som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Alla som har läst en riktigt dålig översättning vet hur viktiga de är för litteraturen, inte minst i mindre språkområden som det svenska. När det kommer till poesi och prosalyrik är översättarna närmast att betrakta som medförfattare till verken eftersom denna typ av skönlitteratur inte går att översätta rakt av. Därför är det självklart att översättare får avsluta denna ordlista för om skrivandets hantverk.
Läs mer
Konsten att skriva feelgood.
