sätta punkt

Våga sätta punkt

Långa meningar kan skapa problem för både skribent och läsare. Här är tre argument för att du ska sätta punkt när du skriver.

Den irländske författaren James Joyce roman Odysseus avslutas med 40 sidor inre monolog helt utan skiljetecken. Så när som på den punkt som avslutar hela romanen. Ett vågat litterärt experiment som kräver sin mästare för att fungera.

För oss vanliga dödliga skribenter är skiljetecken ett oumbärligt verktyg för att texten ska bli tydlig och begriplig för läsaren, oavsett om vi skriver skönlitteratur, blogginlägg eller journalistisk text. Ett av mina viktigaste råd, särskilt till ovana skribenter, är därför att våga sätta punkt.

Lättare att läsa

Ett argument för att sätta punkt oftare är att långa meningar med många bisatser ofta är svårare att läsa. I värsta fall måste läsaren gå tillbaka till meningens början för att innebörden ska bli klar. I ett skönlitterärt verk betyder det att fiktionen bryts och det är aldrig bra. (Läs mer här om kontraktet med läsaren.)

Ett exempel:

Hon tog sin väska som hon hade packat dagen innan då hon varit ensam hemma och gick ut genom dörren.

Vid en första anblick kan det vara otydligt om personen i den här meningen gick ut genom dörren i berättelsens nu eller om hon gick ut genom dörren dagen innan. Läsaren måste vara uppmärksam på tempus för att tolka meningen rätt.

Jämför med den här versionen:

Hon tog sin väska som hon hade packat dagen innan då hon varit ensam hemma. Sedan gick hon ut genom dörren.

Ett annat alternativ:

Dagen innan hade hon varit ensam hemma och packat väskan. Nu tog hon den i handen och gick ut genom dörren.

Ibland är den enda lösningen för en lång och knölig mening att bryta ner innehållet och skriva om, istället för att försöka rädda den med fler ord eller kommatecken.

Undvika språkliga fel genom att sätta punkt

Ett annat argument för att våga sätta punkt är att långa meningar kommer med en större risk för språkliga fel. Inte minst syftningsfel.

Här är ett exempel från ett av mina egna inlägg på Instagram:

Det är direkt ohyfsat att rätta människor i samtal eller på sociala medier som inte har bett om språklig kritik.

Alla som läser inlägget förstår att ordet som i den här meningen syftar på ordet människor. Men rent språkligt är meningen tveksam eftersom ordet som lika gärna kan syfta på sociala medier.

Jag borde kanske ha skrivit något i stil med:

Det är direkt ohyfsat att rätta människor i samtal eller på sociala medier. De som pratar eller skriver inlägg har sällan bett om språklig kritik.

Bättre rytm

Ett tredje argument för punkten är att den är ett fantastiskt verktyg för att kontrollera rytmen i en text.

När alla meningar är ungefär lika långa får texten en stel marschtakt. Med variation i meningslängd kan den istället bli en behaglig vals.

Prova att använda lite längre meningar för att förklara bakgrund och sammanhang, så kan den riktigt korta meningen skapa ett eftertryck när handlingen eller känslan bränner till. 

Här ett exempel på hur författaren Kristina Sandberg skickligt använder punkter och kontrasten mellan korta och långa meningar för att få rätt dynamik i texten:

Den stängda dörren när han går. Klicket när nyckeln vrids om. Kommer hon att vänja sig vid det ljudet? Han säger att han inget vill ha i julklapp och hon vet inte alls vad hon ska ge honom. Nog skulle man önska en viss glöd så här nära inpå giftermålet. Men magen och julen krånglar sig emellan och kanske är det till och med så att de är lättade över att inte behöva vara överdrivet passionerade med varandra. Var och en i sin sorg.

Ur Att föda ett barn

Du behöver inte skriva skönlitteratur för att ha nytta av det här sättet att jobba med punkter. Här är ett exempel från min egen artikel om att göra intervjuer:

Om du möter någon som pratar mycket och associerar hej vilt behöver du din lista för att försöka styra samtalet i den riktning du vill och behålla en röd tråd. Men stirra dig inte blind på listan. Då är risken att du missar infallsvinklar du inte tänkt på tidigare, eller att du inte märker vad som är viktigt för den person du vill porträttera.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.