Ordboken som snart kommer till Ö

– Jag har blivit mer intresserad av historia, säger Cecilia Bergman på SAOB, ordboken som sedan 1800-talet har kartlagt det svenska språket och nu närmar sig mållinjen.

Sedan 20 år tillbaka jobbar Cecilia Bergman på Svenska Akademiens ordbok (SAOB), en historisk ordbok med ambitionen att beskriva svenskt skriftspråk från 1521 och framåt. Sedan 1898 har SAOB publicerat 38 band och cirka 500.000 uppslagsord. Nu närmar sig detta gigantiska projekt mållinjen. Alla bokstäver från A till Å är klara och nästa höst beräknas det sista bandet publiceras.

– Det känns konstigt att vi snart är klara, säger Cecilia Bergman. När jag började på SAOB var vi på bokstaven T.

Just nu arbetar hon med ordet ära i ungefär två månader innan hon går vidare till nästa ord. Cecilia Bergman är biträdande redaktör på ordboken vilket innebär att hon inte själv skriver artiklarna om orden. Hennes uppgift är istället att kontrollera innehållet innan de publiceras. Är källorna rätt citerade? Stämmer årtalen? Är betydelsen av ordet rätt tolkad?

Stora delar av arbetstiden tillbringar hon därför på Universitetsbiblioteket i Lund, ett av de bibliotek i Sverige som har ett särskilt ansvar för att spara allt som trycks. Samlingarna växer mer och mer för varje år som går. I den äldsta litteraturen har SAOB gått igenom nästan allt, i nutida litteratur är det en omöjlighet.

– Från mitten av 1900-talet har utgivningstakten formligen exploderat.

9 miljoner lappar

Parallellt med själva ordboksskrivandet har SAOB alltså samlat in exempel på hur olika ord använts i olika tider. Folk har också fått i uppgift att läsa samtida litteratur och tidningar för att skicka in exempel på vanliga ord, det som på fackspråk kallas för belägg. Dessa belägg för olika ord har sedan sparats på lappar i ett gigantiskt arkiv.

– Det finns nu cirka nio miljoner lappar i vårt arkiv, berättar Cecilia Bergman.

När man sedan är redo att skriva artikeln om till exempel ordet ära går man och hämtar lapparna i arkivet som tillhör det ordet. Innan materialet landar hos den som ska skriva artikeln går en förberedare igenom och kompletterar uppgifterna medan de fortfarande ligger i kronologisk ordning.

Vad är det bästa med att jobba på ordboken?

– Det är väldigt kul att gå till gamla källor, man lär sig mycket. Jag var inte särskilt historieintresserad när jag började, men jag blev det ganska snart. Nu läser jag gärna facklitteratur om historia på fritiden.

SAOB är en guldgruva för forskare såklart, men också för alla människor som av någon anledning är intresserade av ord och uttryck. Särskilt nu när ordboken har digitaliserats och alla har tillgång till den på svenska.se. Därför blev många oroliga i våras när framtiden för SAOB efter Ö verkade oklar. Någon måste ta ansvar för en sådan gigantisk kulturskatt som ordboken är.

– Vi blev väldigt glada för engagemanget, berättar Cecilia Bergman. Vanligtvis sitter vi här i vår bubbla och har inte så mycket kontakt med allmänheten. Det är mest forskare och skolelever som kommer hit.

Arbetet med ordboken fortsätter

Nu är det klart att SAOB kommer att fortsätta sitt arbete och att redaktionen på 20 personer blir kvar. Utmaningen blir att hitta nya arbetsformer när det sista bandet är tryckt.

– Under hela 1900-talet har vi arbetat på ett sätt och nu måste vi göra på ett annat sätt.

Men Cecilia Bergman tycker att det är spännande att vara en av dem som är med när ordboken kommer till Ö, och hon är glad för att arbetet fortsätter i någon form. Förutom fördelarna med att det finns människor som arbetar med att dokumentera svenska språket lyfter hon fram den historiska aspekten med SAOB.

– Genom ordboken får man tydlig koll på utvecklingen och hur vi förhåller oss till saker och ting. Vår uppfattning om rätt och fel kan förändras snabbt, och när man sysslar med ordens historia blir det så tydligt att ingenting är hugget i sten.

Bilden: Cecilia Bergman i SAOB:s arkiv.
Foto: Jenny Englander

Läs mer

Bokförläggarens tips