Ska du skriva en intervjutext? Här är en guide med allt du behöver veta, från förberedelser till efterarbete. Jag bjuder också på några egna magplask.
När jag jobbade på tidning var intervjuer en favorituppgift, men också en av de mest tidskrävande. Det som är kul och spännande är såklart att få träffa en människa du är nyfiken på och förhoppningsvis lära dig något nytt. Kanske bli överraskad, fascinerad eller få nya tankar. Det är i samtalet vi växer som människor. Jag tycker också om hantverket med att skriva en intervjutext. Utmaningen i att försöka fånga en annan människa på begränsat utrymme, måla ett porträtt med ord.
Intervjun är tidskrävande för att den behöver mycket engagemang av skribenten innan, under och efter samtalet om den ska bli bra. Här delar jag med mig av det jag lärt mig efter tjugo års intervjuande. Jag bjuder också på mina största misslyckanden och pinsamheter…
Förbereda
Som i allt annat hantverk är förarbetet en absolut förutsättning för att skriva en intervjutext som fångar läsaren. Det finns många goda skäl att noga läsa på om den du ska porträttera. Första skälet är respekt. Den som avsatt tid för att träffa dig ska inte behöva upplysa dig om det som borde vara självklart. De som är vana vid att bli intervjuade märker ganska snabbt om du är dåligt förberedd och den goda stämning som är förutsättningen för ett bra samtal uteblir.
Det andra skälet är tid. Om intervjun är begränsad till en timme vill du absolut inte slösa bort den tiden genom att ställa frågor du lika gärna kan besvara med en googling.
Det tredje skälet till att läsa på är att du under det arbetet kommer att få idéer om temat eller den röda tråden i just din intervju. Du vill inte vara den som ställer samma frågor som alla andra redan ställt.
När du har bakgrunden klar för dig kan du anteckna de frågor du vill ställa. Läs igenom och gör en rangordning. Vad är viktigast? Återigen på grund av tiden. Om samtalet gör många avstickare eller ni blir avbrutna i förtid vill du vara säker på att ha hunnit ställa de frågor som är viktigast för dig.
I förberedelserna ingår också att ha koll på när och var ni ska träffas. En restaurang eller ett kafé mitt i lunchrusningen kan vara besvärligt. Om den du ska intervjua har valt plats, kanske i en stad du inte känner till, se till att du verkligen vet hur du tar dig dit.
Genomföra
Första regeln är att vara i tid. Kom ihåg att det är den du intervjuar som avsätter sin tid för att du ska få din text. Om du släntrar in tio minuter för sent får samtalet en väldigt dålig start, oavsett vilka ursäkter du har. Sannolikt kommer du också vara så uppstressad att det påverkar din närvaro i mötet.
Om det inte redan är bestämt i förväg är det bra att slå fast tidsramarna för mötet innan intervjun börjar. Fråga hur lång tid du har till ditt förfogande så att du kan disponera den klokt.
Om du vill spela in samtalet, fråga först om det är okej. Under den största delen av min tid som reporter arbetade jag bara med penna och anteckningsblock. Jag tyckte att en diktafon på bordet var hämmande. Dessutom sparar du mycket tid i efterarbetet genom att göra anteckningar. Eftersom det är omöjligt att anteckna ett helt samtal kommer du automatiskt redan att ha valt ut det viktigaste när du sätter dig för att skriva texten.
Med en inspelad intervju måste du lyssna igenom alltihop igen, pausa för att anteckna, spola tillbaka när du missat något och så vidare. Men en inspelning ger trygghet. Dels för att du är helt säker på vad som sagts, dels för att du inte riskerar att missa något viktigt.
Under mina sista år på redaktionen blev smartphones ett allt viktigare arbetsredskap och då har man alltid inspelningsutrustningen på fickan. Jag upplevde också att de jag skulle skriva om blev mer och mer vana vid att intervjuer spelas in. Därför övergick jag till att jobba med både inspelning och anteckningar. Inspelningen gör att anteckningarna inte måste vara lika omfattande, anteckningarna gör att textskrivandet blir smidigare.
Jag råder dig också att väga in risken för att tekniken fallerar. Jag har varit med om att en stökig restaurang gjort delar av en inspelning ohörbar. Utan anteckningar kan det visa sig efteråt att det inte går att skriva någon text.
En utmaning under själva samtalet är att människor är väldigt olika och ofta vet du inte i förväg hur just den här personen kommer att vara. Du kan möta en människa som förväntar sig att du ska vara motor i samtalet, som svarar kort på dina frågor medan du smått panikslagen försöker hitta följdfrågor som ska ge dig mer material. Du kan möta en människa som pratar oavbrutet från det att ni hälsat och du får kämpa för att få in några av de frågor du förberett i samtalet.
De flesta människor befinner sig tack och lov någonstans däremellan. Men här visar det sig hur viktiga förberedelserna är när du ska skriva en intervju. Om du möter en fåordig person behöver du din lista med frågor för att hålla samtalet flytande. Om du möter någon som pratar mycket och associerar hej vilt behöver du din lista för att försöka styra samtalet i den riktning du vill och behålla en röd tråd. Men stirra dig inte blind på listan. Då är risken att du missar infallsvinklar du inte tänkt på tidigare, eller att du inte märker vad som är viktigt för den person du vill porträttera.
Skriva
Om du jobbar med anteckningar under intervjun, vilket jag alltså rekommenderar att du gör, behöver du renskriva dem så snart som möjligt efter samtalet. Det räcker att sova en natt så kommer du att få svårt att minnas vad dina stödord och krumelurer betyder.
När jag började som reporter var jag tvungen att ta mig till redaktionen innan jag kunde renskriva på dator, vilket såklart var omöjligt om jag var på resa. Då tog jag en penna i en annan färg än den jag använt under intervjun och fyllde ut och förtydligade i anteckningsblocket. Genom att använda en annan färg var det fortfarande tydligt vilket som var de ursprungliga anteckningarna. Nu är laptopen skribentens bästa vän och oftast går det att digitalisera sina anteckningar direkt.
Efter en timmes samtal med en intressant och pratsam person kan materialet du har kännas överväldigande och rörigt. Vägen till en läsarvänlig intervjutext verkar oändligt lång. Det är nu du behöver ta reda på vad du vill berätta. Alla bra texter är på något sätt en berättelse och intervjun är inget undantag. Utgå från din ursprungliga plan, fyll på med det som överraskat och engagerat under samtalets gång, och gör en punktlista över textens disposition.
Glöm inte att dramaturgins regler gäller även här. Börja med något som du tror kommer att fånga läsaren och fortsätt med fördjupning och bakgrund. Avslutningen knyter med fördel an till något som tidigare tagits upp i texten, men kanske med ett nytt perspektiv.
Nu kan du organisera dina anteckningar efter dispositionen och får bättre överblick. Du kommer också att upptäcka vilka utgångar och utsvävningar som faller utanför ramen för texten. Flytta dem till ett skräpdokument.
Formen
Sedan är det dags att bestämma sig för en form för texten. En del använder bara frågor och svar när de ska skriva en intervjutext. Jag tycker att den formen är svår att göra läsvänlig, särskilt i längre format. Dels för att rytmen lätt blir enformig, dels för att skribenten avsäger sig möjligheten att beskriva miljö och intryck från mötet. En ren fråga-och-svar-text innebär också att all information i texten måste komma från intervjupersonens uttalanden. Du kan inte referera vad personen sagt för att få ett bättre flyt, eller ge läsaren bakgrund eller annan information från ditt researcharbete.
Jag har skrivit nästan alla mina längre intervjuer i en form där jag blandar intervjupersonens uttalanden med egna intryck, miljöbeskrivningar och bakgrundsinformation. En intervjutext blir oftast mest läsvänlig när skribenten funderar igenom vilka delar av samtalet som kan refereras och vilka svar som med fördel skrivs som direkt anföring. Här handlar det om att känna in textens rytm och om att välja de citat som driver texten framåt. Texten blir också mer levande om du väljer citat som på något sätt är representativa för intervjupersonens sätt att uttrycka sig. Här kan du läsa mer om hur jag tänker när jag skriver den här formen av intervjutext.
Även om det är mer ovanligt finns det skribenter som bara refererar samtalet när de ska skriva en intervju. Då saknar texten helt citat. Formen kan vara effektiv och ge texten ett härligt flyt, men risken finns alltid att intervjupersonen försvinner och skribenten själv blir huvudperson.
När du har ett utkast till intervjutext är det bra, om du har möjlighet, att låta den ligga över natten. Kanske skicka den till någon som kan granska kritiskt men konstruktivt. När du läser igenom igen, var uppmärksam på textens rytm. Behöver du göra strykningar eller tillägg för att få bättre balans? Fångar inledningen läsaren? Är avslutningen för abrupt eller för krystad? Dubbelkolla alla faktauppgifter som årtal, stavning av namn, boktitlar och så vidare. Är du osäker på ett citat och behöver konsultera den inspelade intervjun? Omsorg om detaljer är en hederssak, inte minst när du ska skriva en intervjutext, eftersom det skapar förtroende hos den som blivit intervjuad.
Magplask
Nu till den utlovade listan över mina mest pinsamma misstag som intervjuare:
På reportage utan anteckningsblock
Som ung reporter gav jag mig iväg i bil till mindre ort för att göra intervjuer. När jag nästan var framme insåg jag att jag glömt anteckningsblock. Stannade på en mack, som inte sålde kontorsvaror. Men killen bakom disken förbarmade sig över mig och gav mig ett av personalens kollegieblock.
Hade inte sett filmen
Jag hade för många år sedan en inbokad intervju med Ruben Östlund i samband med Filmfestivalen i Göteborg. Lyckades inte komma in på någon av visningarna av hans senaste film, och blev tvungen att genomföra samtalet i ångest över att han skulle genomskåda att jag inte sett filmen. En av de längsta timmarna i mitt liv. Men jag fick min intervju!
Konflikträdsla
Intervju med Tommy Berggren i hans loge på Stadsteatern i Stockholm. Vi pratade länge och han sa mycket som var klokt och bra. När jag skulle gå sa han att han ville läsa min intervjutext innan den gick i tryck. Han använde inte mejl, jag var tvungen att skicka en papperskopia till teatern. Några dagar senare ringde han och ville göra flera ändringar i texten. Inte bara för att rätta till felaktigheter utan för att putsa på bilden av sig själv. Jag gav pinsamt nog med mig och gjorde de ändringar han ville ha. Konflikträdslan–Integriteten: 1–0
Strejk i snökaos
Under konflikten i Sveriges hamnar åkte jag till Stockholm för att vara med på ett strejkmöte med Hamnarbetarförbundet. Tidig morgon och snömodd. Jag hade en adress till fackets lokal och hade noga förberett min resa i SL-appen. Klev av bussen ute i hamnområdet och började leta efter lokalen. Min resväska på hjul fastnade i snön och kameraväskan var tung över axeln. Jag gick till den utsatta adressen men kunde inte hitta någon facklokal. Ringde avdelningens ordförande på mobilen. Inget svar.
Ringde Hamnarbetarförbundet i Göteborg och pratade med en kvinna som inte lyckades dirigera mig rätt över telefon. Jag fortsatte att släpa runt min väska i det öde hamnområdet. Allt mer nerkyld och allt mer i panik över att jag skulle bli galet sen till den avtalade intervjutiden. Efter ytterligare några desperata rundor i snömodden såg jag äntligen Hamnarbetarförbundets logga på ett hus. Ett hus jag redan passerat flera gånger. Jag välkomnades in i värmen av hamnarbetarna och fick mina intervjuer till slut.
Läs mer
Välj rätt stilnivå för din text!
Vill du ha en lysande intervjutext till din hemsida? Jag hjälper dig!
