När ska man förkorta? Ska det vara stora eller små bokstäver? Här svarar jag på fem frågor om konsten att använda förkortningar i text.
Varför förkortar man redan korta ord?
Det är en mycket bra fråga. Särskilt idag när de flesta skriver på tangentbord och de extra nedslag som krävs för att skriva ut hela ordet kräver en minimal arbetsinsats. Förkortningar är som mest motiverade när utrymmet är begränsat, som i tabeller, källhänvisningar och uppslagsverk.
Mitt absolut bästa tips när det kommer till förkortningar är att inte använda dem alls, om det inte är nödvändigt av praktiska skäl. I löpande text, oavsett om det är skönlitteratur, en webbartikel eller ett inlägg på sociala medier, är det bättre att skriva ut orden så som de ska läsas. Då slipper läsaren haka upp sig i texten och du slipper hålla reda på vilka förkortningar du har använt.
För du måste vara konsekvent. Om du väljer att förkorta ett uttryck behöver du fortsätta på samma sätt hela texten igenom. Du behöver också ta reda på vilken den etablerade förkortningen av uttrycket är och inte hitta på egna lösningar.
Om du skriver en text i ett specifikt ämne och använder förkortningar av till exempel fackuttryck eller organisationsnamn som inte är självklara för läsaren är det bra att första gången använda det ursprungliga uttrycket tillsammans med förkortningen.
Varken hora eller kuvad (VHEK) är en organisation som arbetar mot hedersförtryck. VHEK företräds av …
Ska det vara punkter eller mellanrum i förkortningar?
När uttryck förkortas genom avbrytning av ord behövs en markering mellan de ursprungliga orden. Både punkt och mellanrum är okej. Till exempel kan alltså förkortas antingen t ex eller t.ex. Men punkter är att rekommendera eftersom de tydliggör för läsaren att det handlar om en förkortning. Om du använder systemet med mellanrum riskerar du också att förkortningen delas upp vid radbrytning i texten. För att undvika detta behöver du använda så kallade fasta mellanslag i ditt ordbehandlingsprogram.
Ska cirka förkortas ca eller c:a?
Att använda kolon för att markera stället där bokstäver har tagits bort är ett gammalt sätt att skriva förkortningar som uppstått genom sammandragning, det vill säga att man bara behåller första och sista bokstaven. Idag förkortar vi cirka till ca. Men man kan fortfarande hitta exempel på det gamla sättet att förkorta på kartor och i namn. Till exempel S:t Jörgen.
Förkortningar som uppstått genom sammandragning ska inte ha någon punkt eftersom ordet inte är avbrutet. Fler exempel är Gbg (Göteborg), dr (doktor) och jmf (jämför).
Vad är ett kortord?
Ett kortord är en förkortning som har börjat användas även i talspråk och sedan blivit ett eget ord. Ofta kanske vi inte ens tänker på att ordet från början är en förkortning. Exempel på kortord är el (elektricitet), korr (korrektur), labb (laboratorium) och temp (temperatur).
Ska man skriva pdf eller PDF?
Pdf är en så kallad initialförkortning där man använder den första bokstaven från varje ord i det ursprungliga uttrycket (portable document format). Om förkortningen står för ett namn (EU, USA, FN) skrivs den med stora bokstäver. När initialförkortningen är ny i språket används ofta också stora bokstäver.
Men initialförkortningar som är etablerade i språket ska skrivas med små bokstäver, särskilt om de används oftare än det ursprungliga uttrycket. Som pdf, adhd eller vd.
Om förkortningen kan läsas som ett eget ord och inte behöver bokstaveras är det ännu vanligare med små bokstäver. Här hittar vi till exempel prao, rut, rot och aids. Om förkortningen kan läsas som ett eget ord men samtidigt är ett namn ska den första bokstaven vara stor (Ikea, Nato och Fifa).
Du kanske också vill läsa om skiljetecken.
