Har du svårt att hålla reda på dina egna anteckningar? Tappar du bort bra idéer för att du inte kommer ihåg var du skrev ner dem? Skapa en bullet journal för ditt skrivande!
Under min tid som tidningsredaktör började jag använda en bullet journal för att hålla reda på allt från större projekt till möten och idéer. Bullet journal är ett analogt planeringsverktyg där du samlar allt i en och samma anteckningsbok. Istället för att sprida ut anteckningar och kom-ihåg-listor i kalendrar, anteckningsblock, dokument på datorn och post-it-lappar hade jag nu allt på samma ställe. Detta är och förblir den stora fördelen med en bullet journal. Du behöver bara en enda anteckningsbok. Till allt.
Analogt planeringsverktyg
Den ursprungliga idén till bullet journal kom just ur behovet av ett analogt planeringsverktyg som hjälper dig att sålla och prioritera bland dina arbetsuppgifter, och att snabbt få ner det du inte vill glömma på papper. Sedan dess har verktyget blivit ett fenomen, inte minst på grund av alla kreativa människor runt om i världen som gör de mest konstnärliga och fantastiska kreationer av sina bullet journals.
Om man googlar bullet journal är det lätt att drunkna i prestationsångest. Men pyntandet och skönskriften har egentligen ingenting med den ursprungliga idén att göra. För att förstå grunderna rekommenderar jag istället att du ser den här korta filmen av bullet journals skapare Ryder Carroll som också har skrivit boken Bullet journal-metoden.
Översikt
Det enda du behöver för att komma igång med en bullet journal för ditt skrivande är en anteckningsbok. Det underlättar om sidorna är numrerade, så slipper du göra det själv. Skapa ett register på första uppslaget och på nästa uppslag en enkel översikt för kommande månader. Förslagsvis ett halvår.
Nästa uppslag är en översikt för den månad du befinner dig i just nu. Du måste alltså inte börja med din bullet journal vid ett årsskifte, eller ens ett månadsskifte. Här kan du också skapa en att-göra-lista. Vad behöver du/vill du få gjort den här månaden?
Dag för dag
På nästa uppslag är det dags att påbörja dina dag-för-dag-listor. Här gör alla olika. Många klämmer in en hel vecka på samma uppslag, några gör två dagar per sida. Jag tycker om att ha svängrum och gör bara en dag per sida.
Som du ser i filmen använder Ryder Carroll symboler för att skilja de olika kategorierna åt; händelser, att göra och anteckningar. Min hjärna sorterar bättre om jag gör det mer visuellt och åtskilt med rutor eller linjer.
Sidorna som följer använder jag som en helt vanlig anteckningsbok. Här samsas allt som dyker upp under dagen. Mötesanteckningar, frågor jag vill ställa i en intervju, anteckningar inför respons på någon annans text eller en plan för ett blogginlägg jag arbetar med.
Nästa dag börjar jag om med en ny ”datumsida”. Jag tittar då på månadsöversikten och för över det som är inbokat. Sedan för jag över punkter från gårdagens att-göra-lista som inte har blivit genomförda. Ibland bestämmer jag mig för att släppa en eller flera punkter. Detta är ett bra sätt att bli medveten om och rensa ut alla onödiga borden i livet.
Samlingar
Nu kommer vi till det som jag tycker att författare och skribenter kan ha särskild nytta av, men som bara nämns helt kort i slutet av filmen, det vill säga samlingar. En samling är ett uppslag med listor på ett särskilt tema eller område. Antalet möjliga samlingar är oändligt och vilka du väljer beror helt på vilken typ av liv du lever eller vilket arbete du har. Du kan göra en samling för att planera en fest, ett projekt, en semesterresa. Du kan göra en samling för att dokumentera din träning, dina matvanor, ditt tv-tittande. Du kan skriva önskelistor, samla minnen och drömmar.
Jag har en lista över böcker jag läser, en önskelista över böcker jag vill ha, en citatsamling, en lista över idéer till texter, en annan för idéer till sociala medier. Jag har också listor över långsiktiga mål och saker jag skulle vilja göra, som en bucket list.
Hela livet på ett ställe
Fördelen med en bullet journal för ditt skrivande är att den hela tiden utvecklas tillsammans med dig. Säg att du har en lista över textidéer. När du är redo att börja jobba med en av dem tar du med den till ett tomt uppslag och börjar utveckla idén mer i detalj. Ett större projekt, som en roman, behöver såklart många samlingar. Kanske väljer du att ha en lista över karaktärer, en för dramaturgin och sidor där du utvecklar varje scen mer i detalj. Jag brukar också ha ett uppslag där jag kan anteckna idéer, bilder, lösa formuleringar och frågetecken kopplade till ett skrivprojekt.
Det viktiga är att hela tiden föra in sidnumren för dina samlingar i registret så att du lätt hittar dem. En del väljer också att dela upp sin bullet journal i en ”kalenderdel” och en del för samlingar. Börja då framifrån med månads- och dagsöversikter, och bakifrån med samlingar. När de möts någonstans i mitten är det dags att skaffa en ny bok.
Det kan låta lite snurrigt i början men min erfarenhet är att man snabbt vänjer sig vid att ha hela livet i en och samma anteckningsbok. Så länge du har din bullet journal med dig har du koll på läget och kan alltid arbeta med dina skrivprojekt. Systemet innebär också en fördel för oss som tänker bättre i analog form.
Några tips till dig som vill skapa en bullet journal för ditt skrivande:
- Börja enkelt och släpp alla föreställningar om att din bullet journal ska se ut på ett särskilt sätt. Pynta den bara om du tycker att det är roligt.
- Välj samlingar som passar dig. Varför ska du ha en samling som dokumenterar din träning om du inte är intresserad av träning utan bara motionerar för att må bra i vardagen? Risken med pliktskyldiga samlingar är att de för in fler borden i ditt liv, när de istället borde bli färre.
- När din första anteckningsbok är full, passa på att göra en liten utvärdering innan du börjar på nästa. Vad har funkat för dig, vad har du saknat? Målet är att din bullet journal ska bli så skräddarsydd som det bara går. När livet förändras, förändras också innehållet i din bullet journal.
Läs mer
Så funkar det att ge ut en egen bok
Morgonsidor kan ge dig svaren
